KÄVLINGE. Skräckscenariot är att det brinner i en villa och utanför står tre brandmän som inte kan gå in i sökande efter människor innan de fått en förstärkning av ytterligare två brandmän från en närliggande station vilket kan ta bortåt 13 minuter. Styrkeledare Ulf Wahlström i Löddeköpinge är fortfarande osäker på, om han är först på plats, hur han kommer att hantera situationen.
– Det kan bli att personalen bryter mot lagen och går in och därmed utsätter sig själv för en stor fara. Eller så följer vi lagen och riskerar att någon brinner inne. Ännu har vi tack och lov inte ställts inför situationen men en dag kommer vi att göra det. Då hamnar vi i ett Moment 22, menar Ulf Wahlström, styrkeledare vid Räddningstjänsten Syd i Löddeköpinge.
Under sådana omständigheter känns det väldigt olustigt att vara brandman, menar Ulf Wahlström. Men än viktigare är att personalen vid räddningsstationen i Löddeköpinge idag känner att de inte kan ge tredje person, alltså Kävlinge kommuns invånare, den service och den trygghet som de har rätt att kräva utan att behöva riskera sin egen säkerhet.
– Kävlinge kommun är en av de kommuner som betalar mest till Räddningstjänst Syd men vi hävdar bestämt att kommunens invånare är de som får minst tillbaka. Bara det att vi idag har tilldelad tid, 20 procent av vår arbetstid, för att till exempel arbeta förebyggande med brandsäkerhet i skolorna. Men på den tiden är vi oftare i till exempel Malmö än vad vi är på skolor i vår egen kommun, Malmö tjänar på detta medan Kävlinge kommun bara förlorar, menar Stefan Carlsson.
Motsvarande i Eslöv
Det var den 1 april 2007 som den nya organisationen inom räddningstjänsten i Kävlinge kommun trädde i kraft. Innan omläggningen innehöll en räddningsstyrka fem brandmän, ett befäl och fyra brandmän. Med den nya organisationen, som alltså gäller idag, innehåller en räddningsstyrka tre man, ett befäl och två brandmän.
Lagen som styr är Arbetsmiljöverkets författningssamling för rök- och kemdykning. Skräckscenariot om att räddningsstyrkan kommer till en villa i brand men inte kan gå in på grund av att de är för få utan måste invänta förstärkning är alltså helt realistisk, menar brandmännen i Löddeköpinge. I Eslöv, som också ingår i Räddningstjänst Syd, inträffade en motsvarande situation för en tid sedan. Resultatet blev att de tjänstgörande brandmännen utsattes för hot och upprörda känslor.
– Helt förståeligt, när vi kommer till en plats tar folk med all rätt för givet att vi direkt ska kunna påbörja en räddningsaktion och gå in i den brinnande byggnaden. Gör vi inte det blir såklart människor oerhört upprörda av rädsla och vanmakt, menar Daniel Ottosson.
Påbörja sitt arbete
Samma sak kan bli verklighet vid en olycka på till exempel E6:an. Varje år har räddningstjänsten i Löddeköpinge drygt 100 larm om trafikolyckor på motorvägen. Sträckan de ansvarar för är den mest trafikerade leden i landet, 55 000 fordon beräknas färdas där varje dygn.
– Vi kan alltså inte heller här påbörja räddningen av en person som kanske sitter fastklämd i sin bil. Och då är det initialt vid både en brand eller trafikolycka som det är som allra viktigast att räddningstjänsten snabbt kan påbörja sitt arbete. Och det är också då vi behöver som flest händer för att ta hand om chockade och skadade samtidigt som kanske motorvägen måste spärras av, menar Daniel Ottosson.
Hade stationerna i Löddeköpinge och Kävlinge fått en anpassad och optimerat utrustning, såsom verktyg, fordon och släckmedel hade detta möjlighen kunnat kompensera en del av det som gått förlorat i rena händer, menar Lars Willby.
– Men det har vi inte, jag vågar snarare hävda att vi har den sämsta utrustningen och då tillsammans med den sämsta personaltätheten och den sämsta möjligheten till ett förebyggande arbete. Att arbeta under sådana förhållande känns inte alls bra, säger Lars Willby.
Rädda? Nej, det går inte att uttrycka det så, menar Stefan Carlsson.
– Det går inte att vara rädd när man är i tjänst, då hade vi inte kunnat utföra vårt uppdrag. Men självklart funderar vi ofta tiden emellan kring olika scenarier och vilka konsekvenser det kan få, både av oror för egen person men också för tredje man i kommunen.
Tid och funderingar
Inför omorganisationen var det sagt att den nya arbetsordningen inte skulle påverka tiden till det att den första räddningsenheten ska vara framme vid en olycksplats. Så har det heller inte blivit, den första styrkan är på plats med samma marginal som tidigare, men vid en allvarligare räddningsinsats kan alltså inte styrkan påbörjas sitt arbete innan förstärkningen kommer och detta påverkar indirekt utryckningstiden negativt. Ulf Wahlström har ägnat mycket tid och funderingar fram en arbetsordning för räddningstjänsten i Kävlinge kommun som skulle kunna ge en bättre bemanning per räddningsstyrka.
– Denna innebär bland annat att vi skulle gå ner från dagens femveckorsschema till fyra vilket ger en högre personaltäthet. Låt också en av deltidsbrandsmännen i Kävlinge ha ett utryckningsfordon hemma vilket gör att denne slipper anspänningstiden till deltidsstationen på minst fem minuter, sen kan övriga deltidsbrandmän fylla upp efter hand men då har vi sparar flera minuter vid en förstainsats. Det finns egentligen mycket att göra, som inte kostar en krona, men som skulle ge oss en betydligt bättre arbetssituation samtidigt som det blir tryggare för medborgaren.
Inget gehör för situationen
Ulf Wahlström har framfört sina tankar och önskemål för ledningen inom Räddningstjänst Syd vid ett par tillfällen men inte fått det gensvar han har önskat.
– Jag vill inte tro det men det känns som att hela situationen har blivit lite av en principsak. Men för oss som personal inom räddningstjänsten kan det aldrig få gå så långt, vi måste se till vad som är bäst för invånarna i Kävlinge kommun i en insatssituation, vi kommer att fortsätta kämpa för en förändring, menar Ulf Wahlström.
RÄDDA. Nej, inte rädda. "Det går inte att vara rädd i tjänst, men självklart funderar vi ofta kring vår situation och hur den kan drabba", säger Stefan Carlsson. Foto: Ann Lagerwall
Publicerad: 01. mars 2010 00:18